Spartiden avgör typ av fonder
Många vill ha tips om vilka fonder de ska välja. Men den mest avgörande faktorn är återstående spartid och ofta är det snarare räntefonder eller hedgefonder än aktiefonder som passar bäst.
En utomstående kan försöka ge råd utifrån återstående spartid och risktagande i övrigt. Men vad som är rätt val beror också på faktorer som ifall personen gillar risktagande eller inte, familjesituation, befintligt kapital, skulder mm.
Problemet med denna typ av frågor är att diskussionen börjar på fel nivå. En utomstående rådgivare kan ge bra information om hur andra människor i liknade situation brukar göra, vilka alternativ som finns, hur de fungerar i uppgång samt nedgång och vad de kostar.
Därför är det bättre att rådgivaren fokuserar på att berätta vilka alternativ som finns, samt deras fördelar och nackdelar. Grundläggande råd om sparande blir då ungefär samma till alla människor, eftersom de grundläggande behoven är desamma hos de flesta. Sedan får man individanpassa valen av fonder efter de frågor jag tidigare nämde.
Räntefonder är bäst buffert
Buffertsparande är viktigast för de flesta. Att ha åtminstone en månadslöns marginal ger både trygghet och frihet. Men det bygger på att bufferten är lätt tillgänglig och kan användas direkt när någon oväntad händelse gör att pengarna plötsligt behövs. Därför ska buffertsparandet finnas antingen på ett bankkonto eller i en fond med väldigt låg risk, typ en kort räntefond. Om pengarna istället finns i en aktiefond som nyligen fallit i värde så kanske du tycker att det är ett dåligt tillfälle att sälja, vilket gör att bufferten inte fungerar.
Även vid andra sparbehov är det rimligt att prioritera låg risk. Ett är att placera likvida medel i väntan på bra köptillfällen. Ett annat är sparmål som ligger bara 1-2 år framåt. Ett liknande behov finns hos pensionärer som vill undvika att utbetalningen av pension minskar därför att aktiemarknaden faller. Särskilt när aktiemarknaden som idag är högt värderad.
Räntefonders förvaltningsavgift ger också tydligt besked om deras chans att lyckas bra, eftersom de räntefonder som lyckas bäst oftast har låga årsavgifter.
Både räntefonder och bankkonton kommer dock att ge väldigt låg avkastning det närmaste året, även om avgifterna är lägsta möjliga. Det är bara att acceptera att politiker globalt har beslutat att försöka stimulera den ekonomiska tillväxten genom att med låga räntor försöka locka till konsumtion och investeringar med högre risk. Fördelen för de flesta svenska är att de har större lån än räntesparande, vilket betyder att de tjänar mer totalt sett på låga räntor.
Hedgefonder ger bra riskspridning
När spartiden ökar finns det goda argument att välja fonder med högre risk. Lång spartid gör att aktiefonder och andra alternativ med högre risk och högre förväntad avkastning troligen hinner göra mer nytta och ger dessutom bättre chans att hinna ta igen perioder med värdeminskning. Men spartiden ska helst vara över 20 år för att det ska vara rimligt att riskera hela sitt sparande på aktiemarknaden.
Däremellan finns ett alternativ som också bidrar till riskspridning, hedgefonder där förvaltare har större frihet att hitta lönsamma placeringar. Om man sprider sparandet på flera olika hedgefonder får man dessutom betydligt stabilare värdeutveckling, eftersom hedgeförvaltare väljer olika strategier och deras resultat ofta har låg samvariation med börsutvecklingen.
Aktiefonder så länge spartiden är lång
Så länge återstående spartid är mer än 10 år ökar styrkan i argumenten för aktiefonder. På riktigt lång sikt har aktier och aktiefonder historiskt varit det bästa alternativet. Riskspridningen som en bred aktiefond ger mellan många länder och branscher är en avgörande fördel jämfört med enskilda aktier.
Det är främst vid pensionssparande med lång återstående spartid upp till 20-30 år som det är självklart att ha främst aktiefonder i sparandet.
Simma lugnt !
Jonas